Lidköpings mest ikoniska byggnad
Jaktslott från Kållandsö
Byggnaden sägs ursprungligen vara greve Magnus Gabriel de la Gardies jaktslott som stod ute på Kållandsö i närheten av Traneberg. Vissa menar även att det kan ha varit ett lusthus eller jakthus. I slutet av 1600-talet flyttades byggnaden in till Lidköping via sjön för att fungera som rådhus i samband med att Magnus Gabriel de la Gardie grundade Nya staden. Arbetet med uppförandet av byggnaden på sin nya plats påbörjades år 1672 och avslutades fyra år senare, år 1676. Byggnadens utseende förändrades i och med att den flyttades och blev rådhus. Bland annat fick byggnaden en ny bottenvåning, en entrétrappa till andra våning, en balkong på tredje våning samt ett tornur med slagverk.
Många olika användningsområden
Rådhuset var säte för rådhusrätt och magistrat fram till år 1883 då Lidbeckska huset vid Gamla stadens torg blev rådhus. Därefter har byggnaden fungerat som bland annat polisstation, brandstation och museum. Gamla Rådhuset fungerade även som stadens första telefonstation år 1884-1888. Den 11 februari 1960 eldhärjades Gamla Rådhuset och de övre våningarna totalförstördes. Det togs snabbt ett beslut om att byggnaden skulle återuppföras och redan den 12 december år 1961 kunde Gamla Rådhuset återinvigas.
Idag finns turistbyrå och café på bottenvåningen i Gamla Rådhusets, de övre våningarna används som representations- och konferenslokaler.
Byggnadshistorik
Gamla Rådhuset har tidigare haft en grågul nyans men målades 1972 om till den röda färg som byggnaden har idag. Den röda färgen anses av många vara den ursprungliga. I stenväggen vid trappan är Gamla och Nya Stadens vapen inmurade. Rådhusets torn kröns av rättvisans gudinna, Justitia. Statyn störtade i branden men undgick att förstöras genom att den blev hängande i en ledningstråd bara någon meter över marken. Rådhusets tak består av cirka 25 000 handkluvna takspån av ek. Dessa är tagna ur ekstocken på gammalt sätt med årsringarna vinkelrätt mot spånet. Taket tjäras med jämna mellanrum vilket gör att man i omgivningen kring Gamla Rådhuset ofta kan känna en doft av tjära.
Klockspelet och dess melodier
Klockan 9, 12, 15 och 18 spelar klockorna i Gamla Rådhuset olika melodier. Klockspelet tillkom efter branden år 1960 och finansierades av medel som samlades in för återuppbyggnaden efter branden. De melodier som spelas är klockan 9 "Klanger" av Birger Telander från Lidköping, kl. 12 en 1500-talsmelodi som Telander framforskat, kl. 15 "Rådhusmelodi" av Telander och kl. 18 "Norna" en 9-tonsmelodi av kantor Otto Andersson från Rackeby.
